Kartläggning: I vissa kommuner går över 40 procent av inkomsten till villalånet

Ny analys visar stora skillnader: i Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalån, i vissa kommuner runt 3 procent.
Stora skillnader i villalånekostnader runt om i landet
En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner och län i Sverige. I topp ligger Solna, där ett genomsnittligt hushåll enligt beräkningarna lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I andra änden finns flera kommuner där andelen ligger omkring 3 procent.
Stockholmsområdet sticker ut
Enligt Landshypotek Banks sammanställning är det främst kommuner i Stockholmsområdet som har högst andel av inkomsten som går till villalånekostnader:
- Solna: 41 procent
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera mindre kommuner
I flera kommuner uppges hushållen i stället lägga omkring 3 procent av nettoinkomsten på lånet för en genomsnittlig villa. Exempel som lyfts i analysen är Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele.
Så ser det ut på länsnivå
Även på länsnivå är skillnaderna tydliga. Landshypotek Bank uppger att Stockholms län har högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster i snitt går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst andel uppges finnas i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.
Om beräkningen
Landshypotek Banks analys bygger på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster och följande antaganden:
- Belåningsgrad: 75 procent
- Bolåneränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
- Kalkylen gäller efter ränteavdrag
Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt SCB.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

