Ny rapport: minskande jaktkortslösande och tydlig nedgång bland unga

Antalet personer som löser statligt jaktkort minskar i Jönköpings län, enligt en ny rapport som Naturvårdsverket har beställt. Rapporten visar samtidigt att andelen yngre jägare minskar tydligt och att medelåldern i jägarkåren ökar.

Utvecklingen är del av en längre trend i Sverige: Naturvårdsverket skriver att antalet jaktkortslösare minskar över tid och att samtliga län visar minskningar i andelen som löser jaktkort.

Unga jägare minskar – även i Jönköpings län

I rapporten beskrivs hur jägarkårens sammansättning förändras, där yngre åldersgrupper står för en allt mindre del av jaktkortslösandet.

• Nationellt minskar andelen jaktkortslösare som är 29 år eller yngre under perioden 2017–2018 till 2025–2026 och faller till omkring sju procent mot slutet av tidsserien.
• Rapporten anger att andelen jaktkortslösare 29 år eller yngre har minskat i samtliga län under perioden 2017–2025.
• Även Jönköpings län uppges ha en stor nedgång i andelen unga (cirka −0,39 till −0,41 procentenheter per år).

Stöd för jakt – men flera hinder runt systemet

Naturvårdsverket betonar att stödet för jakt i samhället fortsatt är starkt. Myndigheten bedömer att minskningen därför inte enbart kan förklaras av avgiftens storlek eller hur den betalas, utan snarare av flera samverkande faktorer.

Enligt Naturvårdsverket kan utvecklingen bland annat hänga ihop med:

• förändringar i befolkningen,
• tillgång till jaktmark,
• förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut,
• praktiska frågor som aviseringar och hur smidiga digitala tjänster är.

– Det finns ett fortsatt starkt stöd för jakt. Det tyder på att minskningen inte beror på minskat intresse, utan på hinder i systemen runt jakten, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten, i Naturvårdsverkets nyhet.

Jaktkortet finansierar Viltvårdsfonden

Viltvårdsavgiften (avgiften för jaktkortet) går till Viltvårdsfonden. Naturvårdsverket beskriver fonden som en central del av viltförvaltningen och att den används bland annat till att:

• följa hur viltstammarna utvecklas,
• bedriva viltforskning,
• genomföra viltförvaltning,
• stödja ideella organisationer som arbetar med jakt och viltvård.

– Viltvårdsfonden är en grundbult i svensk viltförvaltning. Därför har antalet personer som löser jaktkort stor betydelse, både för den långsiktiga finansieringen och för att systemet ska uppfattas som rättvist och trovärdigt, säger Mona HansErs.

Förslag i rapporten: stärk rekryteringen

Som möjliga åtgärder lyfter rapporten bland annat behovet av att stärka rekryteringen, till exempel genom mentorskap, introduktionsjakter och riktade insatser för unga, kvinnor och stadsbor.

Naturvårdsverket skriver också att kunskapen om vad jaktkortet finansierar är begränsad, särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort. Samtidigt uppger myndigheten att det under jaktåret 2025/2026 finns tecken på att trenden kan vara på väg att vända.