Analys pekar på risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatkrav

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

IVL lyfter särskilt den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Utsläppsrätter kan täcka en del – men kostar

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka upp till 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), genom så kallad ETS-flex. Enligt IVL innebär det en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flex har använts återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder: Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom de flesta medlemsstater enligt IVL har underskott i ESR-sektorn och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: Dessa kostnader uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS).
• Missa åtagandena: Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas även nästa år kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner vid missade åtaganden

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen sammanfattas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen på uppdrag av WWF.